Dagen efter...

Igår var sista föreställningen av "Askungen". Det var nästan som på premiären, alla nerver satt på rätt plats och det var som om alla verkligen gav allt. Någon replik hamnade kanske lite på kant men spelglädjen var det inget fel på. I stort så var det en framgång.

Efteråt så kom det fram en dam och klagade på min roll, hon kunde inte förstå varför Askungens pappa var så väldigt mesig. Det bekymrade henne under hela spelet, men vi fick ett ganska intressant samtal efteråt om det. Rollen ÄR ju så, då kan man väl säga att man har lyckats i så fall (?) med att beröra även sådan punkt i människors känsloliv? Det var den första som har sagt så. Givetvis är det inte så kul för Askungen att ha en sådan undanfallande far men på slutet så blir det ju annorlunda. Han tar för sig mer och allt blir som i de flesta sagor. Teater är ju så fantastiskt eftersom man faktiskt berör alla olika beroende på människors olika livsresor. Det har kommit fram barn som har haft en annan syn på min roll; en del har tyckt att jag har varit snäll, lite läskig (kan vara längden från fotsulan till huvudet) eller så ville de leka med mig. Tänk så olika sätt att se på en roll. Tidigare har jag ju mest spelat komiska roller hos Tomten - som busmus eller något troll med attityd. Nu har jag fått använda större känslospektra dessa två år med teaterfolket. Det är mycket intressant att testa nya tekniker, uttryck och man lär sig hela tiden av andra. Ge och ta är mycket viktigt, utan att hålla för hårt på sitt revir. Jag har mött alltför många genom åren som inte vill dela med sig eller har en spärr för att knappt kunna prata med andra som inte är på samma "nivå". Mycket tråkigt. Nog har det funnits sådana tendenser även inom teaterfolket, men de är ett fåtal, som tur är. 

Efter föreställningen så röjde vi upp på scen 3. Allt skulle antingen slängas, packas ner eller flyttas. Det blev många turer uppför trappan till Universum (teaterfolkets lager- allt i allorum). Som mest hektiskt bar jag och styvmodern, syster leda och musen Quno upp allt i loppet av 30-45 minuter. Flaskor skulle pantas på Netto av mig och Quno. På vägen tillbaka passerade vi en grupp knarkare med för många öl- och spritflaskor. Vi mötte syster Lida precis innan vi skulle gå tillbaka till scen 3. Hon skulle med lite saker till bilen sin. Inte långt efter kom hon tillbaka till scen 3 och berättade att samma gäng som vi mötte hade ställt sig vid hennes bil (på dagen kl 15 ungefär) och skulle urinera på den! Hon hade sagt något mindre charmerande till dom och då hade gått till bilen bakom hennes och gjort det de skulle. Suck..!!! Scenen var snart ren från alltifrån hus, grusgång och utemöbler som användes i pjäsen. Vi gick till Sultan Palace för en matbit hela gänget. Där blev det tacktal och turkisk buffé, samt en liten present. Vi fick alla ett litet baddjur; jag fick en blå anka. Efter middagen så åkte jag hem, bussen hade jag missat vid 20:15 så jag fick ta bussen som kom en timme efter. Kollektivtrafik på en söndag, hurra!

Jag är mycket nöjd med hela tiden som det här varade. Nu får vi se vad som ligger framför i teaterväg.

Snökaos!

Nu har det varit snökaos i Skåne. Häromdagen skulle jag ha tenta i Lund. Det visade sig att det inte gick några bussar på morgonen. En taxibil gjorde en usväng precis vid busshållplatsen, stannade till och frågade med bruten svenska om jag ville åka med in. Taxi in till Lund utan att betala? Ja, faktiskt. Trevligt med snälla människor. Jag kom i god tid till tentan...om den gick vägen får vi se senare.

Igår skulle vi till Lomma för bankärenden och köpa socker. Vi tog en genväg...ha, ha...men så körde vi fast när vi fick möte (man ska INTE köra lite "åt sidan för sina kära medtrafikanter") med en annan bil. Det var till att försöka skotta fram bakänden av bilen, fast det var mest frun som gjorde det. Jag själv hade alldeles för dåliga kläder. Det var ju tänkt att bara åka in till samhället och göra några ärenden, så jag hade en väst, en fleecetröja med tunn t-skjorta under. Därtill ett par lågskor. Fy pekk så det blåste på slätten. Det var konstant ihållande snöblåst. Urk. Vi kom loss till slut med hjälp av lite sand och vilja. Ha, ha...vilket äventyr.

Idag har vi dubbelföreställning av Askungen. Det blir den sista "riktiga" föreställningen eftersom det imorgon är en extrainsatt föreställning. Då blir det städning efteråt, och sedan god mat förmodar jag. Hoppas det blir bra.

Alla hjärtans dag 14 februari

Så har vi fått ännu en dag att komma ihåg, tack så mycket - USA. Alla hjärtans dag alltså. När det är precis uppe i nyllet på en hela tiden så kan man inte hjälpa att bli påverkad av alla hjärtan och röda saker som hör till. Så också jag faktiskt. Jag tog en sväng till jobbet igår och bad att få ett hjärta var till alla i ensemblen, de som sköter ljud/ljuset och scenografi. Idag fick alla ett varsitt hjärta - tror de uppskattade det. Idag hade vi ju som sagt en till föreställning, vilken de flesta kände som om det gick lite på tomgång och sången satt lite dåligt (tyckte jag för egen del). Vår regissör var däremot väldigt nöjd och tyckte att det nu som aldrig förr såg ut som vi var övertygande. Kan det ha varit en skugga av Norénångset över oss ikväll kanske?

Det som var lite kul ikväll var ändå att barnen som vanligt fick komma ner på scenen och hälsa, en del ville ha autografer på sina program med (gulligt). Bland alla vuxna och barn var det en mamma som sade att hon kände igen mig från någonstans. Jag blev väldigt förvånad. Till slut kom det fram att de hade varit i nallebutiken och gjort nallar och ungarna mindes mig. De berättade om sina kaniner som de gjorde när jag var där. Trevligt!

Föreläsning imorgon med vår galne professor. Handlar om medeltida krigsföring då, kan bli lärorikt.

Premiärfest!

"Fantasin kan bli till verklighet", sjöng vi ut i en rungande våg. Premiären igår gick kanonbra. Vi samlades som vanligt omkring 17.30-17.45 för smink och kostym. Två av ensemblen under 18 år fick ett varsitt "hur man skriver kalligrafi"-blad av mig så att när de blir supersnygga och rika också ska kunna skriva supersnyggt och rikt (ha,ha). Askungen dras fortfarande med en jobbig förkylning som får henne att pipa vid höga toner. Den lille musen hade med sig sitt Nintendo DS för att demonstrera lite spel, men mer om det snart.

Hela ensemblen verkligen lyste och gjorde sitt bästa igår. Stackars styvmodern hade lite jobbigt med replikerna tyckte hon men hon klarade sig ur kniporna mycket proffsigt. Publiken applåderade i och efter sångerna, jag tyckte att det kändes som att "nu är det på riktigt". Hela sagan flöt på bra och efter slutsången så kom publiken ner för att hälsa på sina skådisar. Det var ett par av oss som inte hade några alls som kom och sa "Oj så kul", "Grattis till bra föreställning" eller "Bra jobbat". Men vi höll oss till varandra och fick dom orden av vår nöjde regissör istället. Visst hade det varit kul om någon tomtenisse från Dalarna hade varit på plats, några jobbarkompisar eller annan släkt och vänner, men jag var så pass nöjd över vår gemensamma insats att det inte gjorde så mycket. Det kom ett par sms istället, i vår teknologiska värld är det möjligt att vara närvarande enkom i text. :-)

Efter allt folk hade gått hem så utbringade vi en festlig skål för varandra mitt på scenen i kostym, i champagne och alkoholfritt vin. Kort därefter så bytte vi om och tog oss till scen 2 som ligger bredvid vår loge. Där hade Fru Mild dukat upp ett långbord, ljus/ljudteknikerna hade ordnat med fin bakgrundsmusik i alldeles perfekt pratvolym och längs med en av väggarna fanns ett bord med tre stora brickor med mat. Något för alla minsann, köttbricka, fiskbricka och en vegetarisk bricka. Smaskdags! Sedan följde en skojig kväll som inkluderade dåliga historier och alternativa scener och även helt alternativt upplägg för pjäsen som vi tills dess såg som Askungen. Musen med sitt Nintendo hade med runt 5-6 spel att visa. Bäst var Pyro och ett till som jag inte minns titeln på. Det var någon form av superhjälte som var lite annorlunda och humoristisk. Det blev lite sent och lätt förvirrad kom jag inte ihåg att det gick bara en buss hem i timmen efter 22 så jag gick tidigare och fick vänta på hållplatsen i ca 25 minuter. Vilken miss! Det var lite kallt. Kom iväg 00.14.....ugg. Trött. Men vaknade nu idag lördag helt glad igen. Ha, ha. Borde städa lite nu faktiskt...får göra det när jag kommer hem efter 16. Har föreställning kl 15 idag igen.

Teater - snart premiär

Så var det sista genrepet över. Nu är det en dags vila innan det blir premiär den 9:e februari. Det har gått väldigt bra tycker jag och hela ensemblen verkar laddad att ge järnet på fredag. Det var lite överraskande, för idag så var hon som skrivit musikalen på plats för att se genrepet. Ha, ha. Lite kul. Imorgon är det en slödag utan vare sig jobb, skola eller repetetioner men jag ska ändå läsa lite Antikhistoria och lite om Beuwulflegenden inför måndagen. Oj så trött jag är. Nu för en tid är jag ensam hemma. Vovven Eira och frun har åkt norröver för att vara hos hennes föräldrar ett tag. Lite skönt att vara för mig själv, faktiskt, även om saknaden är kvar.Det är nog något i min släkts gener som gör att det är så. Vi brukar tycka om att vara för oss själva, fara på jobb i långa dagar eller veckor i sträck. Hjärnan fungerar på ett annat sätt när man är för sig själv och fundera över sin tillvaro...oj så filosofiskt det blev nu. Nu ska jag nog sova lite.