fristaden

 Úgganåkers kommûnvapen.

Definitioner:

Vårt talade mål har ingen ortografi (alfabet för språket) och jag är inte helt säker på om det skulle finnas något intresse av att försöka återskapa eller rädda det lilla som finns kvar runtom Edsbyn-Alfta. Varje generation urvattnar ju den föregåendes språk och seder när det finns ett sådant hårt tryck från rikssvenskan genom mediabruset. Nuförtiden finns det knappt någon som egentligen talar målet tror jag. Det finns en viss klang i dialekten som antyder att det skulle ha funnits andra ord och uttryck annat än de försvenskade ord man använder som oftast. Men så ?ibland så kommer det fram något ord som folk (mest för att demonstrera kanske) använder. Orden som verkar vara de vanligaste är ids, ôkken och läll. Nu ska jag försöka förklara lite mer ingående om målet.

Speciella ljud i målet:

ï = Ett i-ljud som skapas med tungspetsen nära framtänderna (sïr: ser). Påminner om ett stockholmskt i-ljud.

´ll = L-ljud som skapas med tungspetsen placerad bakom framtänderna. Säg "L" och blås samtidigt (á'llt: allt).

ôô = Ett stegrande ö-ljud i två toner (mô-ôrn: morgon).

r?= R + konsonant i slutet av ett ord skapar ett hårt sch-ljud (môr?k: mörk, bjár?t: ljus & bur?k: burk).

â = Finns ofta med i slutet av en mening. Ja hantâ gjort de ja â: jag har inte gjort det (jag inte).

Status:

Som sagt tidigare så finns det nästan bara fragment kvar, och även om ett fåtal säkert behärskar målet i läst form så tror jag inte att det skrivs så mycket på ugganåker längre. Den mest kända eldsjälen var min gamla lärares far, Helge Johansson, som gav ut några diktsamlingar på úgganåker. Det är till och med svårt att veta vad man ska kalla målet längre...var det därför jag skrev úgganåker kanske? Man vill ju som människa kategorisera och benämna allt som finns omkring en. Men när något så "konstigt" som ett dialektmål finns men inte har ett namn, som t.ex engelska för engelsmän så blir de flesta nog lite fundersamma över vad de ska kalla sitt gamla språk. Termen hälsingemål blir också lite missvisande då det finns ett par olika grenar av hälsingemål. Och man behöver inte åka så långt för att få en språklig kulturkock.

Jag minns så tydligt på våren 2001 när en grupp som gick på ännu av AF's alla åtgärder (det var skit att vara arbetslös..bli slussad mellan olika åtgärder, den ena mer dagislilknande än den andra!) från Edsbyn skulle till Bollnäs på studiebesök.  Det var lite kul att bli guidad runt på brandstationen men mer intressant var det när det var dags för frågestund. En bandytokig tjej i gruppen frågade:
  
 "Var?t fââr ni nôr?t oftest dá ôm de bïr larm? Ïr de mest ômkring bygda hânnâ rå´?"
(Vart åker ni någonstans oftast om det blir larm? Är det mest omkring här i bygden då?)

Brandmännen bara kollade på varandra och sedan sökande på oss andra för att få någon form av översättning. Nu ligger ju Bollnäs bara ca 4 mil härifrån, men den här händelsen visar vilken skillnad som har legat och fortfarande ligger till grund för språket i Alfta-Ovanåker som unikt.
 
Inom bandykulturen har de annamat termen nu läll, som bäst kan översättas med "nu minsann". Jag undrar lite hur förfäderna här uppe pratade innan Stockholm genomförde sitt strikta språkliga likformande av språket. Det är inte för inte som man blir lite nyfiken. Man kan ju följa ord genom ett par dialekter. Ordet spindel heter på ugganåker dörg, på älvdalska (övdalska) dyrg och på soldi (Sollerön utanför Mora) djerg. Det är väl våra lingvistiskt närmaste släktingar skulle jag tro. Den mest livliga men i stor risk för utrotning är älvdalskan. Jag tror att man skulle behöva ta hjälp just därifrån för att kunna få igång vårt mål igen. Frågan är väl om någon egentligen skulle bemöda sig om det, eller bry sig. Jag tror att de flesta tycker det är lite kul med "konstiga" ord från förr men de vill nog inte sträcka sig efter något längre än så.

Det vore intressant att forska i det, när Edsbyn blev rikssvenskt. Undrar hur man skulle gå tillväga då? Det får jag fundera på. Skrift och talspråk är ju två helt skilda språk. Om ni skulle höra mig säga allt som jag skriver vore det säkert inte detsamma "tydliga" språk. Varför har inte vi en egen ortografi? Vem bryr sig?

Användbara uttryck:

Vah sâger du fô nahannan? = Vad säger du för någonting?
Hûj ig kômm int' hânnâfrån ig â = Hej, jag kommer inte härifrån.
Ïr de mykkje fôlk sôm kômm híttnâs? = Är det mycket folk som kommer hit?

Var?t ïr närmaste tjotta? = Var är närmaste toalett?
Vantâ sánn târvskôra = Var inte sådan tråkmåns.

English summary:

Coming soon...check back later.